Astigmatism

Astigmatism, ofta kallat brytningsfel, är ett mycket vanligt synfel som beror på att ögats hornhinna eller lins har en oregelbunden form. Detta leder till att ljuset som kommer in i ögat inte bryts korrekt, vilket resulterar i en suddig eller förvrängd syn på både nära och långt håll.

Till skillnad från närsynthet och översynthet, som ofta beror på ögats längd, handlar astigmatism om ögats form. En person utan astigmatism har en hornhinna som är nästan helt rund, likt en boll. Hos en person med astigmatism är hornhinnan istället mer oval, likt en rugbyboll. Denna oregelbundna kurvatur gör att ljusstrålarna fokuseras på flera punkter inuti ögat istället för på en enda punkt på näthinnan, vilket är nödvändigt för skarp syn.

Symptom på astigmatism

Många personer har en lätt astigmatism utan att märka av det. När brytningsfelet är mer uttalat kan dock symptomen vara påtagliga och påverka vardagen. Det är viktigt att vara uppmärksam på dessa, särskilt hos barn som sällan klagar över sin synkvalitet.

• Suddig eller förvrängd syn: Objekt kan se suddiga eller "utsmetade" ut på alla avstånd. Linjer kan uppfattas som böjda.
• Ansträngda ögon och obehag: En känsla av trötthet i ögonen, särskilt efter läsning eller skärmarbete.
• Huvudvärk: Spänningshuvudvärk är vanligt, eftersom hjärnan och ögonmusklerna ständigt försöker kompensera för den oskarpa bilden.
• Svårigheter med mörkerseende: Halo-effekter (ringar runt ljuskällor) och ökad bländningskänslighet, speciellt vid bilkörning i mörker.
• Kisande: Ett omedvetet försök att "fokusera" bilden genom att ändra ögonlockens form.

Barn med okorrigerad astigmatism kan få svårt att följa med i skolan, vilket kan påverka deras inlärning och självförtroende. Regelbundna synundersökningar från tidig ålder är därför avgörande för att upptäcka och åtgärda eventuella synfel.

Orsaker – Varför uppstår astigmatism?

Den absolut vanligaste orsaken till astigmatism är ärftlighet. De flesta som har astigmatism föds med en lätt oregelbunden hornhinna, och synfelet kan sedan utvecklas eller förändras under uppväxtåren. Det finns dock även andra orsaker:

1. Ärftlighet: Den primära faktorn. Om dina föräldrar har astigmatism är chansen större att du också får det.
2. Tryck från ögonlocken: Konstant tryck kan i vissa fall påverka hornhinnans form över tid.
3. Ögonskador: En skada som leder till ärrbildning på hornhinnan kan ge upphov till en oregelbunden yta och därmed astigmatism.
4. Ögonsjukdomar: Sjukdomen keratokonus orsakar en progressiv uttunning och formförändring av hornhinnan, vilket leder till kraftig och oregelbunden astigmatism.
5. Efter ögonkirurgi: Vissa typer av ögonoperationer, exempelvis gråstarrskirurgi, kan i sällsynta fall påverka hornhinnans krökning.

Diagnos: Hur upptäcks astigmatism?

Astigmatism diagnostiseras vid en vanlig synundersökning hos en optiker eller ögonläkare. Undersökningen innefattar flera steg för att mäta exakt hur ögat bryter ljus.

• Autorefraktor: En datoriserad maskin som skickar in ljus i ögat för att få ett preliminärt mått på synfelet.
• Foropter: Den klassiska "vilket är bäst, 1 eller 2?"-undersökningen, där optikern finjusterar styrkan för att hitta den exakta korrigering som ger skarpast syn.
• Hornhinnetopografi: En avancerad metod som skapar en detaljerad 3D-karta över hornhinnans yta. Detta är särskilt viktigt vid utprovning av speciallinser eller inför en ögonoperation.

Behandlingsalternativ för astigmatism

Idag finns det flera effektiva sätt att korrigera astigmatism, från enkla hjälpmedel till avancerad kirurgi. Valet beror på graden av astigmatism, livsstil, ögonhälsa och personliga preferenser.

Glasögon

Den vanligaste och enklaste lösningen. Glasögon för astigmatism har en så kallad cylinder-korrektion (toriska glas) som är slipad för att kompensera för hornhinnans oregelbundna form.

• Fördelar: Enkelt, säkert och tillgängligt.
• Nackdelar: Kan vara opraktiskt vid sport, immar igen och kan ge ett begränsat synfält.
• Kostnad: Priset för glasen varierar kraftigt beroende på ytbehandlingar och typ av båge, från cirka 1 500 kr till över 8 000 kr.

Kontaktlinser

Moderna kontaktlinser erbjuder utmärkt synskärpa för de flesta med astigmatism.

• Mjuka toriska linser: Den vanligaste typen. De är designade med olika tjocklek och en liten vikt i nederkant för att hålla sig stabila och rätt orienterade på ögat.
• Stabila (RGP) linser: Dessa formstabila linser skapar en ny, jämn yta framför hornhinnan och kan ge överlägsen synskärpa vid kraftig eller oregelbunden astigmatism (t.ex. vid keratokonus).

Kostnad: Vanligtvis 300–600 kr per månad för toriska endags- eller månadslinser.

Ögonlaser och synkorrigerande kirurgi

För den som vill bli helt fri från glasögon och linser är en synkorrigerande operation ett permanent alternativ. Metoden går ut på att omforma hornhinnans krökning med en laser.

• LASIK/LASEK/PRK: De vanligaste metoderna, där en excimerlaser slipar om hornhinnan för att korrigera brytningsfelet. LASIK har snabbare återhämtning, medan LASEK/PRK kan vara ett bättre alternativ för personer med tunna hornhinnor.
• SMILE (Small Incision Lenticule Extraction): En modernare och mer skonsam lasermetod med kortare återhämtningstid och ofta mindre besvär med torra ögon efteråt.
• ICL (Implantable Collamer Lens): En tunn, flexibel lins som opereras in inuti ögat, framför den egna linsen. Ett utmärkt alternativ för personer med hög astigmatism, höga synfel i allmänhet eller för tunna hornhinnor där laser inte är lämpligt.

Lämplighet och risker: För att kunna genomgå en operation krävs att man är över 18–20 år, har haft ett stabilt synfel i minst 1–2 år och har friska ögon. Som vid all kirurgi finns risker, även om de är sällsynta. De vanligaste biverkningarna är övergående torrhet, ljuskänslighet och halos. En noggrann förundersökning är avgörande för att bedöma vilken metod som passar bäst och för att minimera riskerna.

Kostnad: En ögonlaserbehandling i Sverige kostar vanligtvis mellan 20 000–35 000 kr per öga. En ICL-operation är mer komplex och kostar ofta mellan 35 000–50 000 kr per öga.

Forskning och framtidsperspektiv

Forskningen inom oftalmologi går ständigt framåt. För astigmatism fokuserar den på att förfina befintliga tekniker och utveckla nya. Topografi-guidade laserbehandlingar blir allt vanligare, där lasern skräddarsys exakt efter den unika kartan av individens hornhinna. Detta ger bättre resultat, särskilt för oregelbunden astigmatism. Utvecklingen av nya linsmaterial, både för kontaktlinser och linsimplantat (ICL), syftar till att ge ännu bättre synkvalitet och komfort.

Vanliga frågor

Kan astigmatism bli värre med tiden?

Ja, astigmatism kan förändras, särskilt under barndomen och tonåren då ögat växer. Hos de flesta vuxna är synfelet stabilt. Snabb försämring hos en vuxen kan dock vara ett tecken på en ögonsjukdom som keratokonus och bör alltid utredas av en ögonläkare.

Är astigmatism farligt?

Nej, i sig självt är astigmatism inte en sjukdom utan ett vanligt brytningsfel. Det är helt ofarligt. Däremot kan det i vissa fall vara associerat med ögonsjukdomar, så regelbundna kontroller är viktiga för att upprätthålla en god ögonhälsa.

Vad är skillnaden på astigmatism och närsynthet?

Närsynthet (myopi) innebär att du ser bra på nära håll men suddigt på långt håll, oftast för att ögat är för långt. Astigmatism innebär att hornhinnan är oregelbundet formad, vilket orsakar suddighet eller förvrängning på alla avstånd. Man kan ha både närsynthet och astigmatism samtidigt.

Kan jag ha vanliga kontaktlinser om jag har astigmatism?

Vid mycket lätt astigmatism kan en vanlig (sfärisk) lins ibland fungera acceptabelt. Men för att få en skarp syn behöver de allra flesta med astigmatism speciella toriska kontaktlinser som är designade för att korrigera både sfäriskt och cylindriskt brytningsfel.

Gör det ont att operera astigmatism med laser?

Själva ingreppet gör inte ont eftersom ögat bedövas med ögondroppar. Man kan känna ett lätt tryck. Efteråt kan det svida och rinna från ögonen i några timmar (LASIK) till ett par dagar (LASEK/PRK), men smärtan är oftast mild och hanterbar med receptfria värktabletter.